Projekt

Epidemiologisk forskning
Ett stort och omfattande epidemiologiskt projekt påbörjades 2016 som vi tror kommer att få stor betydelse för framtida rekommendationer kring barnfetmabehandling. Metoden som används är en omfattande länkning av barn i BORIS, deras föräldrar och en jämförelsegrupp från allmänheten till andra nationella register och andra kvalitetsregister. Projektet består av en mängd frågeställningar, nedan listas pågående studier.

Utbildningsnivå
Utbildningsnivån påverkas av fetma under barndomen och vi ska nu i mer detalj studera i vilken utsträckning det är socioekonomisk status som påverkar sambandet mellan fetma i barndomen och skolresultat.

Sjukvårdskonsumtion
Många studier har rapporterat en association mellan fetma och högre sjukvårdskostnader under barndomen men det saknas långsiktiga studier som visar hur sjukvårdskonsumtionen ser ut hos unga vuxna som hade fetma i barndomen.

Blodtryck
Vi har sett att det är vanligt förekommande med höga blodtrycksnivåer bland de barn och ungdomar som finns med i BORIS. Första behandlingsstrategin av höga blodtryck hos barn med fetma är att minska graden av fetma (BMI SDS). Dock vet vi inte hur mycket nedgång i BMI SDS som behövs för att uppnå en klinisk relevant sänkning av blodtryck. En komplicerande faktor är att fetma är även starkt kopplat till socioekonomisk status (SES), vilket i sin tur också är en faktor för framtida sjuklighet. Vi ämnar att kunna urskilja hur stor påverkan socioekonomi har i förhållande till fetma för att framtiden kunna skräddarsy behandlingen.

Psykosocial hälsa
Barn med fetma har en ökad risk för ångest och depression jämfört med barn med normalvikt men huruvida socioekonomi och andra fetma-relaterade faktorer, såsom grad av fetma och behandlingsresultat, påverkar sambandet mellan fetma i barndomen, ångest och depression är inte klarlagt.

Risk för tidig död
Fetma i barndomen är också associerat med en ökad risk för tidig död från medelåldern. Vi kommer att studera huruvida risken för tidig död ökar redan i ung vuxen ålder.

Tillväxthämning och fetmautveckling
Vi utvärderar huruvida det finns en association mellan faktorer i nyföddhetsperioden, så som graviditetslängd och tillväxthämning, och senare risk för fetma. Vi kommer även att undersöka huruvida faktorer i nyföddhetsperioden påverkar metabol profil hos de som utvecklat fetma.

Diabetes prediktion
Fetma är även starkt kopplat till socioekonomisk status (SES), vilket i sin tur också är en viktig faktor för framtida diabetes typ II hos vuxna. Vidare har vi redan visat att förhöjda fasteblodsocker hos barn är en riskfaktor för framtida diabetes typ II. Vi utvärdera nu därför andra riskfaktorer, så som SES, för risk för diabetesutveckling hos barn och ungdomar.

TSH
Det har tidigare rapporterats att TSH (thyroid stimulating hormone), dvs. det hormon som har som främsta uppgift att stimulera sköldkörteln till frisättning av sköldkörtelhormoner, är högre hos barn med fetma jämfört med normalviktiga barn, men bakomliggande mekanismer och metabola konsekvenser är inte känd. Det finns även studier som talar för att höga TSH nivåer är associerade med hjärt-kärl förändringar. I denna studie studeras samband mellan TSH, antropometri, blodtryck och metabola parametrar hos patienter som behandlas för fetma och som har dessa parametrar registrerade i BORIS.

Fetmakirurgi – AMOS
AMOS (Adolescent Morbid Obesity Surgery study) är en kirurgisk interventionsstudie med prospektiv icke randomiserad, kontrollerad design. Studien är bedriven vid tre mottagningar (Stockholm, Göteborg och Malmö) och följer 81 ungdomar som genomgick en gastric bypass operation mellan år 2006 och 2009. Studiens huvudsyfte är att följa och jämföra utvecklingen av body mass index, metabola riskfaktorer och livskvalitet mellan opererade ungdomar och kontrollgrupp. Under 2014-15 samlas de sista data in för 5-års-uppföljningen.

Fetmagenetik
Fetma beror alltid på att intaget av energi är högre än vad man gör av med och som därför lagras som fett i fettvävnaden. Genetiska skillnader mellan individer gör dock att vissa är betydligt mer benägna att utveckla fetma. BORIS registret samarbetar med grundforskare i Uppsala, främst professor Helgi Schiöth för att öka förståelsen kring fetmagenetik, dels betydelsen av olika gener men också betydelsen av genetiska skillnader för möjligheten att lyckosamt gå ner i vikt. Det visar sig att samma gener som leder till viktuppgång inte alltid försvårar viktnedgång.

Vitamin D nivåer hos barn med fetma
Markören för vitamin D i blod, 25(OH)D, har analyserats vid nybesök för patienter, barn och ungdomar, behandlade för fetma vid Karolinska Universitetssjukhuset (Rikscentrum Barnobesitas). Dessa patienter kommer att följas longitudinellt i BORIS för att studera eventuella samband mellan vitamin D och viktnedgång och utveckling av metabola riskmarkörer.

Behandlingsutvärdering – Sammanhållen vårdkedja (SVK)
Detta är en utvärdering av ett projekt med syftet att implementera ”Södertälje modellen” enligt Stockholms läns landstings handlingsprogram mot fetma vid sex barnmottagningar i öppen vården tillhörande Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Effekten av behandlingsmodellen utvärderas i form av förändring av BMI SDS, olika typer av behandlingsinsatser som grupp eller individuella besök, samt effekten av biokemiska markörer och ärftliga riskfaktorer.

Innovationsforskning
Behandlingsstudie – CLOSS
Ett webbaserat stödsystem vid behandling av barnfetma testas vid barnmottagningar som registrerar sina patienter i BORIS. Patienterna som ingår i denna randomiserade nationella studie följs och utvärderas via registret.

Hur ska vi mäta fetma?
Ny gradering av fetma i barndomen som grundar sig på BORIS data. Graden av fetma värderas med det internationellt använda BMI SDS i enlighet med Cole med författare 2012. Det ger dock inte en rättvisande bild av utvecklingen för barn som behandlas för fetma och vi arbetar nu tillsammans med professor Matteo Bottai, statistiker vid Karolinska Institutet, för att utveckla en bättre modell.