2020

BORIS årsrapport 2020

Sammanfattning

BORIS är ett av de största och äldsta barnfetmaregistren i världen. BORIS startade 2005 och har drygt 34 000 registrerade individer och i snart 40 vetenskapliga publikationer har BORIS bidragit till ökade kunskaper om barnfetma. Det har aldrig skett så stora förändringar som nu i barnfetmavården. Nya effektiva och säkra läkemedel kommer fram, både för fetma generellt och för vissa specifika genetiska rubbningar. Fetmakirurgi börjar etableras som behandlingsmetod för dem med mycket allvarlig fetma. Nya beteendestödjande behandlingsmetoder testas som förefaller vara betydligt mer effektiva än de konventionella, både så kallad digifysisk vård där digitalt stöd integreras med vanlig poliklinisk vård och gruppbehandling med specifikt föräldrastöd. Samtidigt pågår ett mycket viktigt arbete där både Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Regioner arbetar fram riktlinjer och vårdprogram för barnfetma. Detta kommer att medföra att patienterna och deras familjer kommer att kunna ställa helt andra krav på att få modern evidensbaserad vård. Allt tyder på att tiden snart är över när fetma bland barn behandlas helt godtyckligt och ojämlikt över landet. I denna snabbt förändrade vårdsituation kommer BORIS betydelse att öka. BORIS fungerar som ett stöd för ett förbättrat omhändertagande av barn med fetma för de behandlande enheterna men BORIS kan också belysa problem både inom och utanför sjukvården som påverkar situationen för barn med fetma och deras möjligheter att få behandling. Men ju mer vården diversifieras desto viktigare blir rapporteringen så att alla aktörer kan utvärdera effekten av den vård som ges och i vilken utsträckning nationella riktlinjer följs. BORIS måste därför utvecklas och rapporterna modifieras så att de anpassas till de nya riktlinjerna. Allt fler lokala vårdgivare använder registret för beslut i vården och för att följa upp sina egna resultat. 96% av alla barnkliniker som aktivt behandlar barnfetma deltar i BORIS liksom ett stort antal barnmottagningar. Dessa ställer dock krav på att dataöverföringen underlättas. Automatisk dataöverföring måste komma till snabbt för att datakvaliteten ska upprätthållas när många nya aktörer nu ska behandla barnfetma. I BORIS kan vi visa att det redan med befintliga metoder går att effektivt behandla barnfetma. I BORIS ser vi att 43% av barnen och ungdomarna som behandlas uppnår en viktnedgång efter tre års behandling som medför en minskad risk för fetmarelaterad sjuklighet. Men resultaten är mycket varierande. Vissa enheter har år efter år mycket goda resultat vilket visar att det går att genomföra en effektiv behandling med bra struktur och engagemang. BORIS kan visa att behandlingen av fetma hos barn i Sverige har allvarliga brister och dessa brister tenderar att bli större vilket delvis beror på Covid-19 pandemin. En större andel av barnen (40%) kommer inte på återbesök vilket sannolikt sammanhänger med pandemin. 5 Många behandlande enheter beskriver en situation med en stor vårdskuld och risken är stor att dessa patienter inte återkommer i behandling. Vi ser även en tendens till försämrade behandlingsresultat. Det är en tydlig trend under de senaste åren och ingen tillfällighet. Även andra kvalitetsmarkörer visar en negativ trend; både blodtryck och blodsocker kontrolleras mer sällan vilket styrker att de försämrade resultaten beror på resursbrister i vården och inte på förändringar i samhället eller bland de patienter som behandlas. Fler barn totalt i Sverige erbjuds någon form av behandling men det har gått ut över effektiviteten. Situationen har förvärrats under pandemin. Många vittnar om att fetmavården för barn är det första som fått stryka på foten. Det är viktigt att barn kommer i behandling i tidig ålder. Under en lång följd av år har också åldern vid start av behandling sjunkit men denna positiva trend är nu bruten. Medelåldern vid behandlingsstart ökar igen. Alla barn vägs och mäts både på barnavårdscentralerna och i skolan vid 6–7 års ålder men trots detta kommer barnen inte till behandling förrän i genomsnitt strax före 10 års ålder. Barn med allvarlig fetma behöver få kvalificerad vård. Denna vård centreras till barnklinikerna. En av fyra barnkliniker i Sverige tar inte emot barn med fetma och flera är mycket restriktiva och erbjuder en sjukdomskontroll men ingen behandling. Såvitt vi vet så är detta den enda sjukdomen som drabbar barn som inte med självklarhet behandlas inom sjukvården. Sammanfattningsvis så har utvecklingen varit dålig de senaste åren vilket kommer att leda till ökad fetmarelaterad sjuklighet och risk för förtidig död för barn och ungdomar med fetma. Samtidigt har vi all anledning att se ljust på framtiden. Möjligheterna att behandla förbättras och nationella riktlinjer som man kan använda sig av för att ställa krav på resurser för behandling av barnfetma är på väg. BORIS ser fram emot att samarbeta med alla hårt arbetande vårdgivare för att bidra till en sådan utveckling. Styrgruppen för BORIS tackar för ett gott samarbete och önskar er alla en god läsning!