2017

Årsrapport 2017

Sammanfattning

Nästan 76-90% av alla barnkliniker som behandlar barnfetma deltar i BORIS och ett stort antal barnmottagningar. Fler barnkliniker behandlar också fetma idag. I BORIS ser vi att 47% av barnen och ungdomarna som behandlas uppnår en viktnedgång efter tre års behandling som medför en minskad risk för fetmarelaterad sjuklighet. Bland barn med fetma vid behandlingsstart, så har vart femte barn efter tre års behandling inte längre sjukdomen. Allt fler lokala vårdgivare använder registret för beslut i vården och för att följa upp sina egna resultat.

Vi ser en allvarlig tendens till försämrade behandlingresultat. Det är en tydlig trend under de senaste åren och det kan därför inte betraktas som en tillfällighet. Även andra kvalitetsmarkörer visar en negativ trend; både blodtryck och blodsocker kontrolleras mer sällan vilket styrker att de försämrade resultaten snarare beror på resursbrister i vården än förändringar i samhället eller bland de patienter som behandlas. En genomgripande nationell analys av barnfetmavårdens förutsättningar förefaller angelägen. Vår bedömning är att resurssättningen av barnfetmavården är långt ifrån vad som internationellt anses krävas för att behandlingen ska kunna garantera ett gott utfall.

Det finns fortfarande områden i Sverige där sjukvården inte tar hand om barn med fetma. Flera barnkliniker tar inte emot barn med fetma och andra kliniker är mycket restriktiva och erbjuder en sjukdomskontroll men ingen behandling. I vissa regioner räcker det inte att ha sjukdomen fetma, man ska ha en allvarlig fetma för att bli accepterad som patient. Detta går tvärs emot vad som är rimligt både kliniskt och från ett resursperspektiv. Årets rapport visar tydligt hur mycket sämre behandlingsresuultaten är för dem som kommer i behandling med svår fetma jämfört med måttlig. Fetma som behandlas tidigt minskar riskerna för framtida sjuklighet och är dessutom mer lättbehandlad. Såvitt vi vet så är detta den enda sjukdomen som drabbar barn som inte med självklarhet behandlas inom sjukvården.

Att yngre barn har bättre behandlingsresultat än äldre är välkänt och det är därför angeläget att behandla barn tidigt. Alla barn vägs och mäts i skolan vid 6-7 års ålder men trots detta kom barnen 2017 inte till behandling förrän i genomsnitt strax före 10 års ålder och trenden nedåt har avstannat. Även detta behöver analyseras. Beror det på att familjerna med yngre barn inte vill komma till behandling eller beror det på bristande resurser i vården?

Många barn med fetma har förhöjt blodtryck och förhöjt fasteblodsocker. Med stöd av data från registret så har Svensk Barnfetmaförening skapat nationella riktlinjer för när och hur provtagning bör göras för att tidigt identifiera dem som löper stor risk att utveckla typ 2 diabetes. Framtida analyser kommer att utvisa om rekommendationerna följs och om vi kan komma in med behandling av fetmarelaterad sjuklighet tidigare och därmed förhindra allvarliga skador.

Vi kan se att andelen barn med förhöjda blodtryck sjunker i de flesta åldersgrupper under behandlingen. Det är mycket positivt att vi har en direkt indikation i registret att behandlingen generellt minskar fetmarelaterade följdsjukdomar.

Sammanfattningsvis så är utvecklingen inte bra avseende behandlingsresultaten i Sverige. Men vi har i registret goda exempel och vet att effektiv barnfetmabehandling lönar sig, såväl ekonomiskt, socialt och medicinskt. BORIS som kvalitetsregister har konsoliderats med en ny teknisk plattform och står väl rustat för att bidra med analyser och förbättringsarbete för att vara en aktör i arbetet med att vända den negativa trenden.

Styrgruppen för BORIS tackar för ett gott samarbete och önskar er alla en god läsning!