2016

Årsrapport 2016

Sammanfattning

Mer än 80% av alla barnkliniker som behandlar barnfetma deltar i BORIS och ett stort antal barnmottagningar. Fler barnkliniker behandlar också fetma idag. I BORIS ser vi att 48% av barnen och ungdomarna som behandlas en viktnedgång efter tre års behandling som medför en minskad risk för fetmarelaterad sjuklighet. Bland barn 6-13 år vid behandlingsstart så har vart femte barn efter tre års behandling inte längre sjukdomen fetma.

Vi ser inte några generellt förbättrade behandlingsresultat under de senaste åren. En tänkbar förklaring kan vara att då fler patienter remitteras till fetmabehandling så ökar andelen patienter som inte är motiverade vilket ställer större krav på behandlarna. Det kan också vara så att kvaliteten i vården drabbas när behovet av vård ökar utan att detta resulterar i resursförstärkningar. Detta behöver analyseras noga för att bedöma om ökade resurser skulle medföra en förändrad bild.

Att yngre barn har bättre behandlingsresultat än äldre är välkänt och det är därför angeläget att behandla barn tidigt. Alla barn vägs och mäts i skolan vid 6-7 års ålder men trots detta kom barnen 2016 inte till behandling förrän i genomsnitt vid 10 års ålder och trenden nedåt har avstannat. Även detta behöver analyseras. Beror det på att familjerna med yngre barn inte vill komma till behandling eller beror det på bristande resurser i vården?

Många barn med fetma har förhöjt blodtryck och förhöjt fasteblodsocker. Med stöd av data från registret så har Svensk Barnfetmaförening skapat nationella riktlinjer för när och hur provtagning bör göras för att tidigt identifiera dem som löper stor risk att utveckla typ 2 diabetes. Framtida analyser kommer att utvisa om rekommendationerna följs och om vi kan komma in med behandling av fetmarelaterad sjuklighet tidigare och därmed förhindra allvarliga skador.

Vi kan se att andelen barn med förhöjda blodtryck sjunker i de flesta åldersgrupper under behandlingen. Det är mycket positivt att vi har en direkt indikation i registret att behandlingen generellt minskar fetmarelaterade följdsjukdomar. Det är anmärkningsvärt att det fortfarande finns områden i Sverige där barnsjukvården inte tar hand om barn med fetma. Flera barnkliniker tar inte emot barn med fetma och andra kliniker är mycket restriktiva. I vissa regioner räcker det inte att ha sjukdomen fetma, man ska ha en allvarlig fetma för att bli accepterad som patient. Detta går tvärs emot vad som är rimligt både kliniskt och från ett resursperspektiv. Fetma som behandlas tidigt minskar riskerna för framtida sjuklighet och är dessutom mer lättbehandlad. Såvitt vi vet så är detta den enda sjukdomen som drabbar barn som inte med självklarhet behandlas inom sjukvården.

Allt fler lokala vårdgivare använder registret för beslut i vården och för att följa upp sina egna resultat. Det är ett av registrets huvudsyften och vi hoppas att vår nya tekniska plattform ska underlätta både en adekvat registrering och en bra analys av de egna patienterna.

Styrgruppen för BORIS tackar för ett gott samarbete och önskar er alla en god läsning!